axelsmormor

  Nu var dagen här som jag laddat för.......försökt ladda för, själva uppladdningen har väl gått sådär.

 

Loppet däremot gick riktigt bra och jag längtar efter nästa års stadslopp.

 

Jag har under loppet försökt att springa där det inte varit asfalt eftersom jag hela tiden är rädd att knän och lårmuskler inte ska klara hela resan.

Men ibland var det asfalt och nedförsbacke och kroppen ville, grejen är den att det gör lite ont i låret när jag går men känns inte alls när jag springer.

 

Med var också delar av familjen och de var naturligtvis före mig i mål:

Marcus på 51 minuter

 

Madde på 53 minuter, hon ser riktigt pigg ut.

 

Sally som sprang på 1 timme och 13 minuter med ett blödande skavsår så det blödde genom skon...

Och sist men inte minst (snarare störst) kom jag i mål på 1 timme 30 minuter.

Bättre än jag trodde.

 

Nu i kväll är jag nöjd men trött och har riktigt ont i kroppen!

...Nilla..