Mot 2010
Min första resa gick till Kanarieöarna tillsammans med mamma, pappa och syrran. Vi var där och firade mammas
75 årsdag. En vecka som var tänkt innehålla massor av sol. Tyvärr var inte vädret det bästa men tror att det nog var soligt ungefär halva tiden. Vi bodde på ett lägenhetshotell som heter Norcopia, fina lägenheter.
I mitten av Mars åkte jag med jobbet till Holland, var på studiebesök på äldrebeonde och lärde mig massor om hur de jobbar där i äldrevården.
I april hade jag en vecka semester då jag åkte några dagar till Madde i Malmö. Alltid skönt att vara där även om det vid den här tiden var en del fokus på mamma som var på sjukhus. Jag hade börjat förstå att hon inte hade så lång tid kvar i livet.
I slutet av Maj åkte jag på en dagskryssning med ett gäng som tidigare varit min personal. Vi åkte tur och retur till Åland. Startade med buss från Nyköping tidigt på morgonen och var sedan tillbaka på kvällen. En helt otroligt trevlig, rolig och avslappnad dag. En del på grund av att jag startade med en öl och jäger redan efter frukost men också för att det är så trivsamma männinskor. Undrar lite: SKA VI ÅKA IGEN? När?
I juni blev Madde färdig som sjuksköterska och jag, syrran, mamma och pappa var hos henne i Malmö. Det här blev mammas sista längre resa. Men hon var så stolt över Madde och det var så roligt att hon kunde delta.
Madde och jag utanför kyrkan
Under semestern i juli åkte Igge och jag på kryssning som startade i Stockholm och gick över till Tallin. I Tallin strövade vi runt och var naturligtvis på Hansa-krogen och drack Honungöl, älskar den ölen och måste dit i sommar igen. Där blev jag bestulen på en plånbok men vi får hoppas att det var någon som behövde den.
Nästa dag var vi i vackra St Petersburg. Jätte fina byggnader men vi såg även kontrasterna.
På båten åt vi gott, badade i poolerna, jag var på gymmet och vi var på underhållning. Mycket trevlig resa på fyra nätter. I hytten lyfte jag på telefonen och bad om et glas vin och vips.....
Senare delen av semetern var jag tillbaka hos Madde i Malmö. Madde och jag hade en dag som vi var vid Nimis, Höganäs osv. Eftersom Madde jobbade mesta delen när jag var där cyklade jag själv runt. Det var jätte härligt. Var vid havet, gick och shoppade, lugnt och fridfullt. Måste snart dit igen.
I augusti blev min minsting 18 år och jag har inga omyndiga barn.
Jesper
I september åkte jag med Inga-Lill och Ingegärd till Bratislava. Vi visste inte mycket om staden men vi ville bara åka bort tillsammans och se något vi inte sett, dricka vin och shoppa lite som vi brukar en gång per år. Bratislava blev en riktig överraskning. En så trevlig och mysig stad, dessutom billigt. Jag köpte en kappa för 400 kr och två BH för 40 kronor styck. En starköl kostade 10 kronor så det blev några som slank ner.
I oktober fyllde jag 48 år och då var sista gången mamma var i mitt hem. Trots sin allt mer vätskefyllda kropp var hon och pappa med. Hon hade skickat efter en mysdräkt åt mig i födelsedagspresent. Här är en tokig bild från kvällen:
Nu hade jag förstått varför jag ständigt hade huvudvärk och var på en klinik i stockholm och kollade om de kunde hjälpa mig med ögonlocken som hängde. Vi bokade in en operation till två veckor senare. Veronca lovade att följa med.
På operationsdagen ringer pappa och säger att mamma nu vill till sjukhuset för att hon inte mår bra. När mamma själv säger att hon inte mår bra då vet man att det är dåligt. Hon läggs nu för att de ska börja behandling för att driva ut vätskan.
Jag operar mina ögon med ett gott resultat... ja ni ser själva hur snygg jag blev:
Allting gick jättebra och vi kunde efter cirka en timme åka hemåt.
På Farsdag lämnade mamma oss i stor sorg och saknad. Hon drog sitt sista andetag på intesivvårdavdelning medans pappa höll henne i handen och min syster Kinna och jag vid sängen. Bara så glad att vi var hos henne.
Vi hade sedan begravning på Astridsdagen den 27 november. En så fin begravning med Sally (syrrans dotter) som började akten med att sjunga Gabriellas sång. Så otroligt starkt. Mycket vackra blommor och både tårar och skratt.
Saknar dig mamma!
Den 28 november fyllde Veronica (även detta syrrans dotter) 30 år och vi var dit bjudna på lunch. När vi ramlar in står präst och brudpar där............Hon lurade oss alla.
Bra gjort, nu slipper Putte höra det tjatet på din blogg eller på facebook.
Nu har julen gott och vi inväntar ett nytt år. Undrar vad det ska bli för resor med mera. Har bara lite inbokat men 2010 är långt.
Gott Nytt år ni som orkar läsa min blogg.
Lämna gärna ett gott nytt år tillbaka på kommentarer
Nilla
Problemlösning
Skyll på någon annan
och problemet är löst
Nilla
Sista flämtande dagarna på 2009
Nu finns inte mycket tid kvar av 2009. Tänkte idag på att om det är något jag tänkt göra före nyår så är det bråttom. Stressigt va?
Nä jag tänker på vad jag inte ska göra mera under 2009.
Till att börja med tänker jag inte raka benen, nä det skiter jag i. Men jag borde för när jag smörjer kroppen trasslar jag nästan in mig. Om jag inte rakar benen kan jag inte heller iträda baddräkt under det som är kvar av 2009. Inte heller kommer jag att ligga på någon solig badstrand och inte heller flyga. Då kommer jag inte heller använda mitt pass mera 2009.
Inte heller kommer jag att göra några stora inköp 2009 för det har konot sagt ifrån om, hm...
Vad tänker jag göra då?
Eftersom jag nu tränat på dagar i rad och känner att imorgon behöver kroppen vila och då passar det bra att gå ut och dricka vin med mina troga vindrickande nyköpingsvänninor, detta en sista gång för 2009.
Ja vin ja
Den här flaskan stod i min lya när jag kom ill Nyping i går som tack för lånet av lyan under julen från grannen.
Bra att ha!
Nilla
Julen är över
Tillbaka till vardagen några dagar. Innebär arbete och lyan i Nyköping. Tycker att det är skönt och tänker nu ta tag i min hälsa. Det innebär att äta sundare och att träna.
Varit på gymmet idag och kört styrka i 90 minuter. Beställt en tid till att få introduktion i det nya högtekno gymmet. Ätit sallad med grillad kyckling. Nja nu är jag på gång så passa er ni som är med mig på funbeat för nu kommer jag med stormsteg.
Vägen upp till Nyköping var okey med lite is
På julafton var Madde och jag ute och gick och jag var tvungen att kasta mig i snön men glömde göra änglar.
Sedan tänkte jag att det är nog bra för hyn om man trycker ner ansiktet i snön.....
Ännu har jag inte sett någon förbättring.
Nilla
Stora Lutfiskdagen
På förmiddagen försökte jag lära min hjärna att inte tänka så mycket.......vet inte varför men något ska man pyssla med. Började med att ligga tyst och tänka 500 och sedan neråt och bara koncentrera mig på det.... det är något tröttsamt och när jag kom till 270 gav jag upp. Jag har läst någonstans att det skulle vara ett bra sätt att rensa hjärnan på, men jag vet inte.
Nä nu skulle jag försöka med riktig meditation och min make slog upp ett mantra i en bok han har. Han har gått en kurs i meditation så han kan. Nu skulle jag rabbla mantrat tyst för mig själv och inte i någon speciell takt...hmm... Om det dyker upp några tankar ska jag avbryta dem och bara tänka på mantrat.
Men vad tänker jag då: "okey inte i någon speciell takt" avbryt den tanken "Undrar var tankarna kommer ifrån" nä visst ja avbryt tanken fortsätt rabbla "men vad är klockan?" avbryt "Hur länge ska man rabbla?" Hm.. avbryt "Varför håller jag på med det här?"
Fattar ni, det här funkar inte för mig.
Nilla
Varför?
Om jag vetat hur svårt det skulle bli med första julen utan mamma hade jag nog sett till att komma till soligare breddgrader där man inte fokuserat så mycket på jul, som vanigt är det lätt att vara efterklok.
Tycker så synd om min pappa för han har haft det ännu värre och smärtan är säkert större för honom som är kvar i ett stort hus ensam. Jag och mina syskon har iallafall lite annat att fokusera på.
Det kretsar för mig mycket runt den här lilla mannen som här är hemma hos gammel morfar och prövar hattar.
Oj vad alla ser glada ut här då. Jesper är under den blå filten vilket är ganska vanligt.
Dessa små gummar fick jag av mannen under filten som en kärlekssymbol. Han är bra rar när han tittar fram från filten.
Men jag har tro på framtiden och ser fram mot ett nytt år som är här om en vecka.
God fortsättning
Nilla
Lysande
Lärt mig ett nytt uttryck i dag som härstammar från Refaat El Said
Vi simmar alla i samma båt
Nilla
Överraskningar
Sitter nu efter en lång arbetsdag och mumsar lite på kex och ost.
Kex och ost var en av överraskningarna som jag får idag. Min käraste kollega gav mig en påse i julklapp med kex, ost och pepparkakskolan.Vi brukar skämta om att jag aldrig fick någon ost när vi var i Paris, trots att vi bodde brevid en ostaffär. När den var öppen hade vi lltid för bråttom för att handla och varje gång vi tänkt handla var den stängd. Nog var Inga-Lill orolig att jag inte skulle få någon ost i jul.
Inga-Lill
Idag började jag att lite smått flytta in på mitt nya kontor. Jag har tidigare skojat med den kollegan som haft kontoret innan, att han ska städa och att det ska finnas sprit och godis.
Titta vad jag hittade 
och i en annan låda:
Kul va och väldigt överraskande
Tack Ted!
Nilla
Kanske att man skulle önska sig ett par bråddar julklapp
Det märks att man blir äldre på måga sätt
Ett av dem är att man trippar fram med små små steg när det är minsta lilla risk för halka. Vet att jag för cirka 10-15 år sedan tyckte att en av mina arbetskambater som jag jobbade natt med var så ÖVER försiktig när hon gick ur bilen. Själv hoppade jag in och ut ur bilen, småsprang mellan ärendena och hade en tanke om att för mig fanns ingen halka för jag var för snabb. Det var sååå irriterande med hennes trippande och stirrande blick ner i backen för att försöka undvika isfläckar.
Ha, i morse när jag gick till kontoret trippade jag fram, skiträdd för att halka. Tänkte då på min fördom från förr och sa till mig själv: "sluta larva, gå på nu". Försökte skärpa mig och vad händer, jo fötterna halkar till. Men jag ramlade inte utan klarade upp det.
På lunchen när jag var ute hände det: plötsligt stod jag på knä! Hm...jag slog mig inte men kände att det var svårt att ta sig upp.
Musklerna har fått vila alldeles för mycket och jag är riktigt tjurig på det men förkylningen måste flytta ur min kropp först. Mitt gym har ju öppnat en lokal till där allt ska vara datoroserat och jag är å nyfiken och sugen på det, men det får vänta.
Nilla
...och snart är det jul
De sista dagarna har jag hyrt en dvd film om dagen och sett på bara för att ta det lugnt. Jag har sett "Änglar och Demoner" vilket gjorde att jag blev sjukt sugen på att åka till Rom. Sedan blev det "Män som hatar kvinnor" och "Flickan som lekte med elden". Dessa har jag visserligen sett på bio men Jesper hade inte sett dem och det gjorde inget att se om dem.
Bäst var nog i allafall "Baksmällan" som vi såg i dag. Riktigt rolig och lite spännande.
Så till julklappsdiskussionen. Tänk när mina barn var små och jag kunde handla lite allt möjligt som sparbössa, liten tavls, något skrin, pennställ o.s.v.
I år är det svårare än någonsin. Tycker att det är så tråkigt att ge bort pengar så det blir det inte tal om. Samtidigt så finns det nog inget som jag kan köpa som uppskattas. Inte så att de är bortskämda (mina barn alltså) men de tycker sällan att det som jag tycker är bra.
Om jag hade råd hade jag köpt dem varsin bil, eller varsin lägenhet men då hade de blivit bortskämda.
Men önskar jag mig något själv då? Nä det är lika svårt det.
Lösningen är att jag köper mina barn varsin Polkagris, det vore ju i allafall en överraskning!
Simma lugnt!
Nilla
Sämst på att vara sjuk
Det är inte bara jag som är sjuk utan även Jesper och Igge, alla tre lika gnälliga.
Jag vill jobba och jag vill träna inte ligga här och låta livet bara gå.
I Nyköping använder jag Hälsomagasinet som gym och på lördag öppnar de ett ställe till. Om jag är frisk på söndag tänker jag åka dit och kolla in lokalerna. Eller det kanske är smartare att åka till det gamla stället och träna för där kanske det är folktomt.
För min träning betalar jag 311 kronor i månaden, sista månaden har jag varit där kanske en gång. Jävla dyrt spinningpass.....
Nilla
Kanske sjuk
Idag var det meningen att jag skulle till gymmet och träna minst en timme. Gjorde ett rop på hjälp igår och fick iallfall en som nappade, tack Nettan. Hjälpen innebar att jag skulle bli peppad av att få många vänner på Funbeat . Nu har jag iallafall Nettan, Veronica och Sally. Finns det någon mera som kan tänka sig vara med? Jag vet att det finns flera i min omgivning som tränar...eller?
Hur som helst. På eftermiddagen idag kände jag att jag fick någon konstig värk i kroppen och snart även i huvudet. Börja frysa och kände ett obehag i halsen. VAD BETYDER DETTA? Ska jag bli sjuk? Tog en tablett när jag kom hem och nu känner jag mig något bättre men ändå helt seg. Träning är nog ingen bra ide.
Men lugn jag kommer igen.
Här kommer nu en bild på en framtida hårdrocks trummis:
Mormors kille!
Dagens visdomsord:
Dessto mera ansvar jag tar
Dessto mera skuld kan jag få
Nilla
Snälla ni hjälp
Nu får det vara nog. Det blir en ond cirkel när jag inte tränar för då äter jag mera än jag ska. Vet inte varför jag inte tar tag i situationen och bara skärper mig. Visserligen har det varit lite mycke nu en tid men visst har det funnits tid för mera träning än jag utfört.
Visst finns det väll några som kan tänka sig att ställa upp och peppa mig?
Det finns en hemsida som är kostnadsfri och där du kan registrera din träning och dessutom se hur mycket valda vänner tränar och ha tävling med dem. Jag tycker att det är peppande och vill nu att du går in på sidan registerar dig och sedan letar upp mig som vän.
För att komma till sidan klicka här
Funbeat
Snart kommer julen och då är det bra om vi tränat en del innan. Du behöver inte göra någon hård träning utan det är tiden som gäller. Du kan lika gärna ta en långpromenad som att ta ett spinningpass. Funbeat räknar bakåt i tiden och jag tror att det är 30 dagar. Du ser hur mycket tid du lagt på träning de senaste 30 dagarna och hur mycket tid dina vänner lagt.
Snälla kom igen!
Nilla
Många funderingar
Jag undrar varför jag vaknar vid samma tid varje natt och fick då veta att syrran också vaknar straxt före .... Varför?
Tankar jag har handlar delvis om min mamma och att hon är borta. Sorgen går liksom över i saknad. Pratar lite med mina närmaste om hur det är att vara död.
Mamma har en bestämd grav där hennes blommor blev lagda efter begravningen och eftersom det blir kremering är där inget mera än ett litet kors och de lyktor som syrran satt dit. Men för mig är det där hon är och om jag ska dit säger jag att jag ska åka till Morsan.
Hörde på radion här om dagen där det fanns en fråga om man fick välja att vara någon annan människa någon dag. Jag tänkte då att om jag fick välj det skulle jag välja någon som var död. Kan då komma tillbaka och skriva en bok om det och bli stormrik.
dessto mera frågor har jag
Nilla
En del gammalt en del nytt
Idag har jag fått klart på att jag efter nyår går tillbaka till min tjänst som enhetschef men nu på ett demensboende vid namn Arken, undrar om det finns någon Noa. Känns väldigt bra.
Idag tittade jag lite på gamla bilder och måste nog visa en del:
Det här är mina föräldrar när vi var på medelhavskryssning. Faktiskt är det pappas 75 årsdag som vi tillbringade i Palermo på Sicilien. Vi åkte med häst och vagn genom gatorna.
Här en bild på Therese när hon var modell på en bröllopsmässa
En annan bröllopsmässa, Therese
Madde som tärna
Som brud
Undrar när de ska klä sig för bröllop på riktigt?
Hittade också andra godingar som:
Therese som nybliven mamma
Madde som nybliven moster
Och jag som nybliven mormor åt en påve.
Fy vad tjock jag var då, troligen runt 100 kilo.
Nilla
