Under kontroll

Då har jag avverkat fem dagar och det är bara 16 kvar.
 
Magen bullrar i mellanåt men jag tycker inte jag känner någon direkt hunger. Mattheten i kroppen är inte så påtaglig. Men fryser det gör jag verkligen och imorgon tänker jag gå och lägga mig i solarium.
 
Har fullt upp på jobbet så jag hinner inte tänka på operationen eller framtiden och dagarna bara rinner iväg. 
 
Skulle ha tränat idag men tyvärr han jag inte i tid till det passet jag bokat. Tänkte att jag kunde ta och åka upp ändå till gymmet och jobba lite. Men vädret gjorde att jag istället åkte hem medans vägarna var körbara. Gasade på lite vi ett ställe och det släppte och jag fick sladd.... tog det väldigt lugnt efter det.
 
Nu har jag klarat av första månaden av mitt kläd och skor köpstopp, två månader kvar. Fick ett presentkort från Rabalder på 500 kroner men det kan få ligga till sig lite. Väntar på ett från Gudrun också:)
 
På måndag morgon är det dags att väga kroppen och om jag delar upp dessa 6,5 kilo som jag ska tappa innan operationen måste jag gått ner 2,16 kilo...
 
...Nilla...
 
 

Hårt men inte svårt

 
Tredje dagen avklarad och det har varit en ganska jobbig dag men den har ändå gått fort.
 
Började i morse med att jag kände mig matt och orkeslös, yr och illamående dessutom lite skakig.
 
Illamåendet och yrseln försvann under förmiddagen men mattheten och lite bendarr har jag haft hela dagen. Sov lite på soffan när jag kom hem. 
 
Längesedan jag frös så här och sitter nu ikväll med en värmekudde iknät. Behöver nog ta med en kudde till jobbet imorgon för där är det lite svalt även om jag äter.
 
 
Men det är okey för jag vet varför jag gör det och som jag alltid brukar säga: 
Jag är van att fara illa ;)
 
...Nilla...

Tränat lite

Okey, då var det dags.
 
Igår löste jag kort på gymmet på Mirum och idag tog jag första träningspasset. Men tog det väldigt lugnt, kände bara på lite eftersom det idag är andra dagen på flytföda.
 
Det går faktiskt riktigt bra med flytdieten men så är det ju bara andra dagen. I morgon kommer det att vara en av de värre dagarna för då är jag på Bråvikens Golfklubb hela dagen och tredje dagen brukar vara den värsta har jag hört.... Troligen är det då som kroppen skriker: Rör inte mina valkar
 
Syrran var med på gymmet och hon har blivit så liten.... en fjärdedel av henne har försvunnit.
Nu ska vi jobba oss till lite fastare kroppar och det ska vi gör ihop.
 
 
...Nilla...

Tre veckor = 21 dagar

Satt med telefonen i beredskap ifall den skulle ringa på förmiddagen.
 
8:52 ringde sjuksyster Annelie och sa att hon inte visste vilket datum det skulle bli. De väntade på att får veta vad kardiologen tyckte. Jag frågade hur hon tyckte jag skulle fortsätta då? Om jag skulle gå på flytande nu eller inte?
Vi diskuterade hit och dit och kom fram till att jag kunde fortsätta med "flytet" idag och så får vi se vad som händer under dagen. Jag fick ett telefonnummer till opertionssamordnaren ifall jag ville ringa och se hur hon tänkte.
 
Klart jag ringde och kollade upp med samordnaren och hon sa att de väntade svar och hoppades få ett under dagen. Bara fortsätta vänta tänkte jag först....
 
 
 
Äh, jag ringde till pacemakersjuksköterska och förklarade för henne. JA men då ska jag ta tag i det här säger hon.
 
12:20 ringer Samordnaren och säger att de fått klartecken,
operationen är bokad till den 17/2-2014.
 
...Nilla...

Känslan dyker upp

Även idag kom jag ut på stavgångsrundan runt samhället och idag kändes det direkt mycket bättre än igår.
 
Får fram den där känslan att jag vill springa men jag vet att jag är alldeles för tung och kommer då inte att kunna ta de enklaste promenader efter det.
 
Längtar efter telefonsamtalet jag ska få imorgon, bara hon nu inte är sjuk......
 
Tar iallafall med mig av måltidssersättningarna till jobbet imorgon och lever på dem fram till hon ringer.
 
Svärmor fyller 79 år idag och vi ska dit på middag i kväll, kan bli sista middagen på länge :)
 
...Nilla...

Verkligen på tiden TYDLIGEN

Då var det dags att starta upp lungorna och blodomloppet inför operationen.
 
Tog mina gungstavar och gav mig iväg runt samhället som är två kilometer. Efter bara några hundra meter ände jag hur dålig min kondition är. Var riktigt trött och flåsig och kunde inte ligga på samma hastighet hela rundan.
 
Men nu är jag på gång och jag måst få till ett varv av något slag varje dag. 
 
Undrar om jag orkar någon gruppträning under flyttiden, de tre veckorna som jag ska leva på flytande föda.
 
...Nilla...

Bryta den onda cirkeln

 
Måndag kommer jag att sitta med telefonen i handen och bara invänta att sjuksköterskan från operationsteamet ska ringa. Kommer att hålla mig till flytkost från måndag morgon fram tills jag vet vilket datum och det kan faktiskt vara så att jag opererar mig om tre veckor. Får jag operation senare får jag väl äta igen. 
 
Var idag tillsammans med syrran och kollade in gymmet i Hageby, såg ganska bra ut men kanske lite litet. De har iallafall det jag behöver i maskinväg och gruppträning. Ska dit på måndag igen för att betala och bli en av deras gymmare.
 
Jag ska börja göra någon form av fysisk aktivitet varje dag fram till operationen i cirka en halvtimme om dagen. Promenader funkar men eftersom det är lite kyligt ute tänker jag mig att ta gymmet istället. 
 
Längtar så efter att bryta min dåliga cirkel och har en målbild klar. Ännu är det bara min kirurg som vet min målbild som hon tyckte var en bra bild. Inte säkert den blir uppfylld men jag fortsätter visualisera känslan.
Nu blev du nyfiken va? Tänker hålla den för mig själv men kan säga att det handlar om känsla :)
 
Det kommer att bli tufft och jobbigt. Det här är ingen lätt eller snabbfixdiet.
 
Kommer att krävas mycket av mig både före och efter operationen. Kommer kanske inte tåla att äta allt efter men om jag sköter mig efter operationen kommer jag att vart efter kunna äta det mesta men i små mängder.
 
...Nilla...
 

Beslutet taget och det blir en operation!

 
Äntligen vet jag!
 
Vad vet jag? Jo att det blir operation men jag vet inte när!
 
Förmiddagen var lång med mycket sittande i väntrummet mellan de olika stationerna jag fick genomgå. Började med att mäta och väga. Där fick jag första kommentaren om att jag inte var så stor..... det var ju charmigt i sig men idag ville jag inte höra det. Hur som helst så blev mitt BMI 36 och gränsen är 35.
 
Efter det följde först ett gruppmöte där alla som var kallade fick information från dietist, kurator och läkare. Sedan blev jag inkallad till en sjuksköterska som informerade om träning, rökning m.m. det skulle ha varit en sjukgymnast men han var sjuk...... 
 
Sjuksköterskan sa att de har operationstider i mitten på februari och jag sa att hon kunde sätta mig på den första bästa ... nja, sa hon, det bestämmer inte jag men du kan förberedda dig på att det kan bli att börja med flytföda från måndag. Hon skulle ringa mig på måndag och ge mig slutgiltiga datumet.
 
Efter det var det kurator, det gick bra men även hon tyckte inte jag var så stor.... Jag hade en svart klänning på mig vill jag tillägga. Kirurgen såg inte heller några hinder, ville bara prata med min hjärtläkare för att se om de skulle tänka på något speciellt.
 
För att få genomföra operationen ska jag gå ner 6,5 kilo hade dietisten räknat ut och hon pratade sedan om hur jag ska leva nu innan operationen och hur jag ska leva efter.
 
Från klockan åtta fram till halv ett höll denna mangling på.
Nu startar förberedelserna!
 
 
 
...Nilla...
 

Så här nära har det aldrig varit :)

I morgon, I morgon, I morgon
 
Imorgon får jag veta om det blir av, eventuellt när det blir av.......
 
Har jag nu tänkt igenom det här noga? Vet jag alla komplikationer som kan bli? 
 
Tror nästan jag vet flera komplikationer än det kan bli....
 
Jag är med i tre olika Facebooksgrupper som är kopplade till Gastric bypas personer. Där kommer det upp mycket fakta och ibland blir jag förundrad över frågorna och svaren. Undrar varför man frågor en del av dem på facebook istället för sin läkare eller dietist.
 
Dessutom tycks det ibland som några tror att alla krämpor har med operationen att göra. Som t.ex. en som fått utslag.... kan hända vem som helst liksom. Eller känner sig deppig, har jag också hört andra bli. 
 
Visst finns det dem som inte mår bra men de flesta är så tacksamma att de fått den här chansen i livet.
Om jag får chansen tänker jag ta den tillvara det kan jag lova och om jag får skoskav tror jag det beror på skona och inte på operationen. :)
 
Släpp inte tummarna förrän ni hört ifrån mig!
 
...Nilla...
 
 

Känns nära nu!

En arbetsdag kvar och sedan en natt efter det är det äntligen dags för den efterlängtade undersökningen.
 
När jag tog in posten idag var där ett brev från Landstinget och jag blev genast orolig att det skulle handla om att tiden var uppskjuten. Nä då det var en kallelse till hjärtmottagningen, puh! 
 
Har ikväll fyllt i papperen som ska med till undersökningen, känns nästan som ett högskoleprov.
 
På frågan om jag röker eller snusar svarade jag nej, frågan efter var:
Är du intresserad av rökavväjning.... Tänkte länge innan jag svarade. Lite intresserad kan jag väl vara. Tillslut svarade jag nej faktiskt för jag tänkte: Det är inget jag är jätteintresserad av.
Hoppas jag har alla rätt.
 
Hur som helst ska det bli så skönt att få det avklarat nu och hoppas att jag har en operationstid med mig när jag är klar.
Håll tummarna nu alla
 
...Nilla...
 
 
 
 

Tre arbetsdagar först

Nu börjar det närma sig till läkarbesök. Torsdag är det dags.
 
Ska bli skönt att sedan veta hur jag ska planera närmsta tiden, både privatliv och även på arbetet.
 
Har hoppas på att de ska säga att jag får operation om tre veckor efter läkarbesöket men troligen kommer de vilja göra en sömnapneutredning innan.
 
Igår pratade jag med Vingresor och fixade till så att resan till Aruba nu är helt ombokad. Från att ha 43 dagar kvar blev det 414..... men tiden dår ju så fort vet ni....Men det känns ändå okey.
 
Måndag, tisdag, onsdag......
Sen vet jag!
 
...Nilla...

Dags att ta tag i det nu!

 
Vore nog bra om jag återtog min kondition.
 
Snabbare reabilitering om konditionen är bra sägs det. Tror mitt humör behöver det också.
Planen är att åka in i eftermiddag och kolla in gymmet i Hageby.Syrran vill följa med och hon har jobbat natten så jag väntar till hon vaknat.
 
Men först tvätt och kalopskokning.
 
...Nilla...

Ta bort tiggarna

Sista veckan har jag sett flera tiggare som sitter utanför köpcentrum på ett täcke eller en filt. Först var det utanför Hageby centrum (Mirum) men där var det två poliser som pratade med personen.
 
Dagen efter det stannade jag vid Coop Risängen och då satt det en där. Hon satt och mumlade om hjälp på engelska.
 
Jag mår dåligt av att se dem och vet egentligen inte hur jag ska reagera. 
 
Att någon sitter frivilligt har jag svårt att tro, om de inte har någon slags värmeanordning i filten.. Jag har också svårt att tro att någon i Sverige måste sitta så utan att det är någonting annat bakomliggande. Tanken är då att någon tvingar dem till det. 
 
Att inte göra något åt saken klarar inte mitt samvete riktigt, har svårt att gå förbi. Jag vet att om de skulle komma till socialen skulle de kunna få hjälp för dagen och om de inte hör till vår kommun skulle de få hjälp med att komma hem till hemkommunen eller hemlandet. Om det är det de behöver...........
 
Men vi som ser dem, vad ska vi göra? Min första tanke är att ringa polisen som kan komma och kolla upp saken, Inte då för att det är brottsligt att tigga, för det är det inte, utan för att polisen ska kunna hjälpa dem vidare.
 
Om personen är tvingad av någon att sitta där behöver den också hjälp för att komma ifrån det greppet och att tvinga någon med hot är brottsligt.
 
Vad jag inte gör är att ge dem några pengar och jag har svårt att tro att det är lönsamt att sitta och tigga. Eller är det någon som faktiskt ger dem pengar?
 
Tanken med att ringa polisen tror jag är det bästa och då att många gör det för att polisen då ger dem uppmärksamhet att de är påpassade, eller har jag fel.
 
Känner att jag behöver hjälp i det här och undrar om det är fler som reagerar och vad gör ni åt saken?
 
...Nilla...

Det var inte heller kul

Snöar och snöar och snöar
 
Hatar verkligen väglaget som blir när det snöar och det blir inte bättre av att det händer olyckor.
 
Idag körde Jesper av vägen och bilen har nu nått sitt slut.
 
Jesper har inte skadat sig men är arg, besviken och säkert ledsen också.
 
Nu börjar ju nästa problem och det är ju att leta ny bil eller hur han nu ska ta sig till jobbet. Närmsta dagarna har vi löst men sedan då?  
 
 
 
Kallt är det också!
 
...Nilla...
 

En mindre bra dag

 
Känner mig lite lätt tvär idag och inte positiv.
 
Tycker det är jävligt långt till den 23 när jag ska Vrinnivi.
Tänk om det inte går min väg.
De kanske säger att jag får skylla mig själv.
 
Hoppas jag vaknar på en annan sida imorgon....
 
...Nilla..

Ett steg mer eller mindre

 
Undrar ni hur det går med att inte inhandla någon klädtrasa eller några skor?
 
Det har ännu gått riktigt bra och jag har inte svikit mitt löfte. Men ibland är det svårt som när jag hittade den här fina kappan på Tradera. Såg också några snygga sjalar förut när jag gluttade runt. På stan är det massor med reor men jag står mot. Vi får se hur länge det håller.
 
I natt låg jag och tänkte på att jag skulle börja använda stegräknare ett tag för att motivera mig själv till att gå mera. Det finns en på min smartphone och den satte jag på i morse. Målet brukar vara 10 000 steg per dag.
 
Kollade nyss av mätare och hade då gjort 849 steg......
 
...Nilla...

Vill så gärna få ett datum!

Oj vad svårt det är på eftermiddagarna när jag är ledig att inte lägga sig i soffan och somna.
 
På lördagen tycker jag att det är okey och igår sov jag säkert tre timmar men eftersom det sedan påverkar nattsömnen vill jag inte tillåta mig det på söndagen.
 
 
Blir lite rastlös av att gå och tänka på GBP, om jag bara hade ett datum så jag kunde planera mitt liv bättre. Vill helst kunna skicka efter matersättningen nu och sedan planera in dem. Undrar om jag behöver boka om tiden till frissan och tandläkartiden. På jobbet försöker jag också att inte boka in något från mitten på februari och framåt.
 
Igår ringde jag till Vingresor och bokade av vår resa som skulle gå av stapel 4 mars, skjuter på den ett år och fyra dagar :)
 
Inget kan jag ta tag i förrän jag har ett datum så jag tror jag går i ide ;)
 
...Nilla...

Undrar vad folk tänker

Helg igen, det fick fort, fattar inte riktigt var den kom från.
 
Att veckorna går fort beror på att jag har helt fullt upp på jobbet och har roligt.
 
Eftersom jag väntar mig en sjukskrivning försöker jag se till att de uppgifter som är under våren blir gjorda så att det inte ska vara massor när jag kommer tillbaka och att den som ska hålla i trådarna inte ska få för stor belastning.
 
På facebook är jag med i tre grupper som är kopplade till gastric bypass (vi somhar/ska operas eller vi som funderar på det, gatric bypass före/efter och gastric bypass Östergötland). I dessa grupper får jag mycket information och jag kan själv ställa en fråga. Vi delar där mycket tankar och funderingar.
 
Många gånger handlar inlägg om omgivningens inställning och om hur många möts av negativa kommentarer. 
 
När min syster bestämde sig för att söka operation blev jag jättesnopen! Min tanke var att "Men herregud så stor är du väl inte"....... 
 
Trodde inte att någon under 150 kilo och utan svår földsjukdomar av fetma blev opererad. Trodde nog lite att sjukvårdens inställning var att då fick man "skylla sig själv". Därför var jag lite anti först, lite rädd också för att Syrran skulle utsätta sig för en operation för en operation är alltid en risk.
 
När jag sedan under hösten fick söka vård för hjärtflimmret och kolla upp pacemakern tog jag upp frågan med en läkare som tyckte att det nog skulle ha sina fördelar för mig och för mitt hjärta.
 
Funderade många varv och frågade min syster om en massa och googlade runt. Tog upp saken med familjen där alla medlemmar inte var helt positiva men inte heller helt negativa.
 
Började prata lite med vänner om det och har blivit blandat bemött men faktiskt till mestadelen positiva, bara några som pratat om allt negativt de hört med lite skrämmsel propaganda. Att det goda i livet ska försvinna och att jag sedan aldrig ska kunna njuta av varken mat eller dryck är inte sant.
 
För läkaren jag träffade på Vårdcentralen var det helt solklart hon tyckte att det var det bästa med de besvär jag har. Ingen tvekan från henne utan hon fixade remiss, hon var bara inte säker på hur de skulle se på mitt hjärtfel, om det skulle vara en risk med operationen.
 
När jag nu berättar att det är på gång önskar omgivningen mig lycka till och säger att de är glada för min skull, hör inget negativt, faktiskt. Jag tror att jag har god koll på mina vänner och att faktiskt är glada, som en av dem sa:
"Jag är så glad för din skull för dig vill jag ha kvar hela livet"
 
...Nilla...
 
 
...Nilla...
 
 
 
 
 
 

Hej då Friskis och Svettis

 
Mammas tulpaner!
 
Idag var jag på Friskis och Svettis och avslutade mitt konto där. 
 
Nä jag tänker inte sluta träna utan jag har tänkt byta till det som finns på Hageby Centrum, tänkte snart göra ett besök där för att lite lugnt börja jobba upp konditionen. Rehabiliteringen efter operationen går bättre om patienten har bra kondition :) 
 
...Nilla...
 

80 år sedan Mamma föddes

Grattis Mamma
 
Om du funnits kvar på jorden hade vi idag firat dina 80 år.
 
Undrar hur vi firat?
 
Hade vi varit på Kanarieöarna som när du fyllde 75 år.
Kanske en kryssning som när Pappa fyllde 75...
 
Eller hemma i lugn och ro?
 
Ska köpa tulpaner och ställa på köksbordet för att fira dig.
 
 
...Nilla...

14 dagar går så fort, så fort

 
Kände på mig att brevet skulle komma idag och visst 12,15 ringde Ingemar och bekräftade att det kommit.
 
Samtidigt lite nervöst för tänk om de säger nej!!!!
 
Skulle ju vara snopet!
 
Fick även den här medskickad:
 
 
...Nilla...

Ta en dag i taget

 
Nä inte ett ljud från kirurgen i dag heller.
 
Ingemar är nu halv sjukskriven och har lovat mig att när han kommer hem vid lunch ska ringa mig om det kommit brev från landstinget. Om han inte har ringt före klockan ett ringer jag ändå ringa för att kolla om han glömt kolla posten :)
 
Men det är skönt att jobba för då går tiden rasande fort :)
 
...Nilla...
 

Shopaholic

 
 
Jag är helt galen i att inhandla kläder, ofta är de dyra också och ofta är det något jag absolut inte behöver.
 
Under sommaren kan jag inhandla många par skor för att jag tycker de är så fina men sedan är det oftast samma jag använder.
 
 
 
Har mycket träningskläder som inte heller är så mycket andvänt och det beror på att de är köpta precis innan jag vänt i vikt och gått stadigt uppåt :(
 
Varje dag är jag inne på Tradera och tittar om någon lagt ut något som kan fånga mitt intresse, Börjar med att söka på Gudrun för att sedan gå vidare och kolla Zizzi, Rabalder, Masai o.s.v.
 
Idag har jag bestämmt mig för att jag inte får inhandla några kläder på första kvartalet 2014, inte heller skor. Om jag nu blir opererad är det ju också en anledning till att inte handla.
 
Ska istället belöna mig själv med att stoppa undan pengar under viktresan vid olika viktresultat som ska gå till en shoppingresa någonstans!
 
 
...Nilla...
 
 

Den där hemska natten

Det är nu fyra år sedan den där hemska natten när jag blev väckt av telefonen med meddelandet att det var slut för min pappas levnadsdagar.
 
 
Sorgen och saknaden finns och kommer alltid att finnas men den har blivit en del av mig som jag accepterar.
 
Finns varje dag stunder som jag tänker på både mamma och pappa med leende, på deras humor. Varje gång jag kokar ägg t.ex. tänker jag på att mamma berättade hur de brukade prata på morgonen när de åt ägg om hur jag vill ha mitt ägg kokt "Der här hade inte Nilla ätit".
 
Varje gång jag ser en skåpsdörr stå öppen tänker jag att om mamma eller pappa sett det hade de frågat om min lillebror Janne varit där eftersom det var en ovana han hade.
 
Tänker ofta på resorna vi gjorde tillsammans mamma, pappa, syrran och jag.
 
Varje gång jag köper tulpaner låtsas jag att det är pappa som köpt dem till mig eller att de är mammas men att de står på mitt bord istället.
 
Jag gråter inte längre som jag gjorde förr men ibland känner jag ett vemod men oftast tänker jag på dem med glädje.
 
 
Pappas fiskebod och brygga.
 
...Nilla...
 

Tycker verkligen om mitt jobb!

JA den här arbetsveckan gick ju fort!
Nu ledig i tre dagar... otroligt faktiskt, nöter ju ut möblerna hemma på det här viset. En kollega till mig sa att hon får snart liggsår om hon blir mera ledig........
 
Jo, det är skönt med vardagar och tiden flyger iväg eftersom det finns sysselsättning hela tiden.
 
Försöker att inte bli besviken när jag kommer hem och inte hittar något brev från Vrinnivi angående GBP men jag är verkligen laddat för det och vill börja med mina "flytveckor" som ska ske före operation.
 
Flytveckor innebär att man lever på t.ex. Modifast, Allevo, Nutrilett eller någon anna lågkaloriediet, det för att levern ska minska i storlek och bli fastare inför operationen. Jag har börjat prova lite av dem för att veta vilka jag tycker om, har planerat att köpa (tror jag) ett startkit av Modifast på nätet som kostar 910 kronor.
 
Försöker också tänka på att äta långsamt och att tugga maten ordentligt, Ingemar brukar också påminna mig. Det är inte alltid lätta att tugga som t.ex. mannagrynsgröt....... det slinker bara ner.
 
Ser också fram mot att dagarna ska bli ljusare, tycker det är väldigt mörkt och dystert. Många tycker att det behövs snö men det tycker inte jag :)
 
 
Så här kan vi inte ha det!
 
...Nilla...

Vänner kan göra undervärk!

De senaste åren har vi firat nyår med samma vänner. 
 
Det här nyåret har vi varit dåliga på att höra av oss och tiden har bara gått och nyår har kommit allt närmare utan någon planering. Ingemar och jag har tänkt att vi firar in det hemma själva, kanske gå på bio.......
 
I måndags dagen före nyår ringer bästa Susanne och undrar om vi har planerat något....... Vi diskuterade fram och tillbaka, jag la som förslag att vi kunde beställa mat från en Libanesisk resturang. Eventuellt gå ljuspromenaden. Inte göra det så stort utan bara träffas och vänta in nya året.
 
Susanne ringde även till det tredje paret som vi brukar fira nyår med för att höra vad de tänkt, där hade maken brandjour så de hade inte heller planerat.
 
Nu fick Susanne fart och ringde och frågade mig om jag blev besviken om vi inte beställde mat utan att hon fixade maten istället.......... Nä klart jag inte blir besviken men gör nu inget avancerat.....
 
När vi kommer möts vi av ett jättefint dukat bord, välkommstdrink, trerätter och champang :) :) :)
 
 
 
En fantastisk kväll som gick superfort, och så var det nya året här.
 
Har stora förhoppningar inför 2014
 
Ett nyårslöfte:
Ta bort luddet i torktumlaren lite oftare ;)
 
GOTT NYTT ÅR
 
...Nilla...
 

RSS 2.0